Search
  • Graytec Global

Intervju med Dagens Nyheter

Direktlänk till historien: https://www.dn.se/ekonomi/har-kan-de-boende-duscha-i-avloppsvatten/?forceScript=1&variantType=large


Duschvatten som grannen borstat tänderna i. Det är framtiden, tror personerna bakom ett forskningsprojekt i Göteborg. Först ut att prova systemet är hyresgästerna i ett hus i Johanneberg.



Vattnet som strilar från duschen är klart och uppvärmt. Jens Holmberg, pr- och kommunikationsansvarig på bostadsbolaget HSB, står i badshorts under vattenflödet.


– Det känns precis som vanligt, säger han.

Helt som vanligt är det inte. Vattnet Jens Holmberg tvättar sig i har nyligen använts till hårtvätt och tandborstning av andra boende i huset. Sedan dess har det tagit omvägen via en reningsanordning på husets första våning.


Systemet verkar enkelt. Via ett parallellt avlopp leds vatten från duschar och handfat i husets badrum ner till ett reningsverk på husets första våning. När vattnet filtrerats och värmts upp leds det tillbaka till duschar och handfat.


Per Ericson, som utvecklat systemet, visar upp en behållare med renat vatten. 

– Generellt kan man säga att det håller högre kvalitet än vad som krävs av dricksvatten, säger han.


Men egentligen vill han inte använda den jämförelsen. Det renade vattnet är sterilt och därför inte lämpligt att dricka i större mängder. Poängen med det parallella avloppssystemet är inte att producera dricksvatten, utan att ta vara på de stora mängder som används till hygienskötsel. 


– Det här är ett cirkulärt, lokalt system för vattenåtervinning. I teorin skulle vi kunna återanvända 60 procent av vattnet och spara 80 procent av energin som går åt till uppvärmning av det, säger Per Ericson.


Exakt hur stor andelen blir och hur mycket energi som sparas vet forskarna först efter årsskiftet. Jesper Knutsson, forskare vid Chalmers tekniska högskola, ger ett exempel på hur resultaten sett ut vid ett delexperiment. 


– Åtta duschar med återanvänt vatten sparade 200 liter och 6 kilowattimmar, säger han. 

Fastigheten i stadsdelen Johanneberg i Göteborg kallas HSB Living Lab. Här pågår en rad forskningsprojekt, som de boende deltar i på olika sätt. Hittills har ett tiotal personer provat att duscha i återvunnet vatten. Några har beskrivit en mental barriär, säger Jesper Knutsson.


– Det finns en viss äckelfaktor. Här har vi en viktig forskningsfråga: hur kan vi bygga upp acceptansen för att duscha i grannens vatten?


Ett annat hinder är regleringen för vatten- och avloppssystem i Sverige. Det är förbjudet att koppla in vatten som inte håller dricksvattenkvalitet i fastigheter. Per Ericson hoppas att regleringen ska ändras. 


– Lagstiftningen är från 70-talet. Sedan dess har det hänt mycket, säger han. 

Forskarna följer utvecklingen av kvaliteten på det återvunna vattnet noga. Hittills har man inte sett några tecken på att bakterier kunnat föröka sig i tanken. En teori är att vattnet är för näringsfattigt för bakterierna. 


Enligt Per Ericson skulle det innebära höga kostnader att installera ett parallellt avlopp i en äldre fastighet. Ett alternativ är att bygga in det vid större badrumsrenoveringar eller i nyproducerade flerfamiljsbostäder. Systemet skulle enligt Per Ericsons beräkningar bära sig ekonomiskt senast efter sex år. 


– Men det beror helt på vattenanvändningen. På exempelvis ett hotell skulle det gå betydligt fortare, säger han. 


Per Ericson har i sitt arbete besökt platser med vattenbrist i Indien och USA, där det finns starka incitament att ta vara på vattnet. I Sverige är läget ett annat. 


– Här är vatten och el i regel billigt och lättillgängligt. Det har gjort att det saknats incitament att tänka annorlunda.


Så fungerar systemet

Så kallat gråvatten leds från duschar och handfat i badrum till en tank på husets första våning. Därefter renas det med hjälp av så kallad ultrafilterteknologi och leds vidare genom flera filterstadier, bland annat ett kolfilter. När vattnet passerat dessa värms det upp, för att sedan återföras till duschar och badrum. 


Forskningsprojektet genomförs i den fastighet som kallas HSB Living Lab och ligger på området vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Här pågår flera olika forskningsprojekt som hyresgästerna deltar i.


Gråvattenprojektet är finansierat av Naturvårdsverket, Boverket och Vinnova. Bolaget Graytec AB, grundat av Per Ericson, har utvecklat och sökt patent på systemet. Projektet på HSB Living Lab drivs i samarbete med Chalmers tekniska högskola och Bengt Dahlgren AB.

25 views
  • Twitter
  • YouTube
  • Instagram

©2019 by Graytec Global.